Jeff Atwood för The Pastry Box Project:
The 140 character limitation may be the best thing that’s ever happened to general human communication. We don’t have to suffer through long tirades, or boring exposition, or a bunch of blah blah blah happy talk before getting to the freaking point. There’s only room for the point! If you can only write one thing, you write the most important part, the title. Make it an interesting title that explains what’s going on. Boom. Done.
Which is what you’re supposed to do in good writing anyway. The great accidental genius of Twitter is that it demands good writing. It presents a small, simple box which implicitly says: Be interesting. Be succinct. Be clear. Or you will be ignored.
Jag har aldrig ägnat mer tid åt Twitter än jag gör idag, och jag har aldrig fått ut mer av den tiden. Det säger sig självt att kvaliteten på flödet ökar ju längre tid man ägnar åt att sålla bland dem man följer, men det känns också som att Twitter som helhet har blivit bättre på att operera inom nätverkets begränsningar. Användarna har börjat lära sig vad som fungerar och vad som inte fungerar.